Vi behöver hjälp!

Som ni kanske läst så har jag skapat en grupp på Facebook för att kunna utveckla nätverket kring psykisk ohälsa. Bra intiativ, har jag tänkt. Det behövs. Allt det där. Vilket det gör.

Men, så inser jag att det redan finns massvis med grupper. MASSVIS. Blev medlem i en hel bunt av dessa bara för att se vad som skrivs. Herregud. Sitter helt chockad. Det som finns i dessa grupper är verkligen MÖRKER. Folk som mår bajs, ärligt talat.

Folk skriver om diverse mediciner, att man inte finner livet värt att leva, hur man vill skada sig själv etc etc. Att sådant finns där ute, det förstod jag. Men aldrig i denna utsträckning.

Man vill bara krama samtliga. Helst samtidigt. Kunna trolla med sina knän och göra allting bra för dem. I samma ögonblick inser man dock att det är omöjligt. Jag säger däremot inte att det är hjälplöst, men det finns så mycket. Och många.

I allt detta så står man själv med en liten flagga och vinkar. Hej! Hallå! Se mig! Fråga mig hur jag mår! Ge mig något att kunna ta på! Hjälp mig!

Och det är då, precis där och då, som man förstår hur viktigt allt detta är att prata om. Det går inte bara att blunda. Psykisk ohälsa är ett enda stort samhällsproblem med alla oss vilsna människor desperat ropande på hjälp mitt i alltihop.

Var stark! Håll ut! Vi ska ta oss ur det här!

Annonser

Hur mår vi?

Folkhälsomyndigheten: ”Den nationella folkhälsoenkäten visar att det gradvis skett en förbättring av det allmänna hälsotillståndet under det senaste decenniet. 2016 skattade 73% av befolkningen, 16–84 år, sin hälsa som bra eller mycket bra, till skillnad från 67% 2004.”

Bra! Det går framåt! Saken är däremot att man har ett enormt stort mörkertal. En del av dessa är människor som inte uttalat sig, eller så lever man fortfarande i ett stadie där förnekelsen sätter ”jag mår bra” både i den egna intalan och skrivet halvtaskigt utåt med en trött tuschpenna i panna. Fake it till you make it, ungefär.

Vidare på Hälsomyndighetens hemsida kan man läsa att andelen av befolkningen som uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande år 2016 låg på 16%. Andelen var högre bland kvinnor än bland män och bland yngre jämfört med äldre.

36% av befolkningen uppgav att man besvärades av bland annat ängslan, oro eller ångest. Även här vanligare bland kvinnor och yngre. Samtidigt som andelen män med sådana besvär har ökat senaste tioårsperioden.

”Stress är en normal reaktion som hjälper kroppen att få extra energi när vi ställs inför utmaningar. Om stressen blir långvarig och om återhämtningsmöjligheter saknas kan stress påverka vår hälsa.” I befolkningen år 2016 var det 14% som uppgav ganska eller väldigt mycket stress. Andelen var högre bland kvinnor än bland män.

I Sverige är depression en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna. I den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, uppger 19% av befolkningen (16–84 år) att de diagnostiserats med depression minst en gång i livet. Av dessa har nästan var tredje fått diagnosen mer än en gång.

Det är normalt att må dåligt till och från beroende på händelser som inträffar i livet. Om en person känner sig nedstämd och orkeslös varje dag under mer än två veckor och har tappat lusten till sådant som denne vanligtvis brukar tycka om att göra, kan personen ha blivit deprimerad.”